Kylans negativitet och medmänniskors skönhet

Idag jobbade jag på centrets kontor på förmiddagen. Det regnade ute och det var allmänt kallt. Efter att ha köpt skrivare och en ny router ihop med Margo så blir jag själv kvar. Värmekällan vi hade på kontoret går sönder pga att den överhettar varje uttag den kopplas ihop med. De tekniska sakerna fungerar inte. Jag fryser. Det regnar in i nästan varje rum, frustrerad försöker jag lägga ut handdukar för att torka upp. Jag fryser lite till. Känns som jag ser en miljon saker som behöver fixas. Jag ser bara frustrationer och inga möjligheter. Jag tar det inte så bra att frysa. Vet att det mesta kommer ordna sig och att jag en varmare dag ser möjligheter. Men vid lunchtid slås jag av kylans negativitet.
Som tur är så får jag förmånen att gå igenom alla de donationer som kommit genom kyrkan i söndags. Jag värms upp av att se allt det som människor gett. Tandkräm, shampoo och flingor bland annat. På eftermiddagen får jag förmånen att vara med och ge bort sakerna och se glädjen över att vi idag kan ge något extra. Medmänniskor. Det behövs så lite.

Och för min egen del så kom jag hem till en dammsugen lägenhet och ja det betydde mycket för mig en dag som denna. Tack fina Josefine!