Dreams in Reality

Nu är jag tillbaka i mitt rum på LPC. Jag ligger och lyssnar på fläkten som surrar och på mina tre roomies som fortfarande sover. Så här under första vecka har vi inte frukost förrän nio, det känns lyxigt. Idag tror jag det är lite kyligare och regn men i helgen var det runt 25 och sol. I helgen var jag hos Heather och fick se hur hennes liv är utanför camp, vilket var väldigt kul. Hann med att åka till en marknad här utanför Penn Yan som var väldigt kul och vi var i båda Heathers kyrkor. Hon går till kåren i Elmira och till en pingstkyrka där, de var intressant att se lite skillnader. Nä, nu vaknar Heather som ska ut och gå vilket borde betyda att jag ska gå in i duschen någon gång snart...

Jag hatar verkligen hejdån. På några minuter ska man hantera så många känslor och försöka förstå att man inte kommer ses på så väldigt länge. Idag sa jag hejdå till Ys och hennes familj inför deras flytt till Kina. Kämpade mot tårarna men misslyckades. Kändes sorgligt, men samtidigt kände jag mig lika oförstående för begreppet tid som treåriga M. Tur att det finns en söt liten bebis som bara ler och känner glädje över att kunna vinka, gör det hela mindre dramatiskt. Och som jag kanske sagt förut så är jag väldigt tacksam för skype. I mitt huvud snurrar Jason Mraz sång "Life is wonderful" med strofen "...it takes some good to make it hurt, it takes some bad for satisfaction...". Nu ska jag se ett avsnitt New Girl, har svårt att spara på det :)