Dreams in Reality

I fredags åkte jag upp till bergen till byn Agros för att hälsa på min vän Rachel. Agros är en by med 800 invånare och den ligger i lite av en dal men ändå byggd på berget. Rachel är där ett år för att jobba som lärarassistent i engelska genom ett utbytesprogram från USA.  I fredags så åkte vi och kollade på kyrkmålningar och på hur byn och omgivningarna såg ut. Vi såg bland annat ett av de gamla gömställena för Cyperns grekiska motståndsrörelse mot britter och turkar. Det var verkligen gömt, skulle inte velat behöva stanna där. På kvällen gick vi ut och åt god mat medan vi pratade om allt mellan himmel och gjord.  Så på lördagen gick vi upp för att jag skulle ta bussen hem kl 9, den sista för helgen. Men efter att i regnet väntat en kvart kom vi fram till att bussen inte skulle komma. Busschauffören hade valt att hoppa över start hållplatsen. Beskriver på ett bra sätt Cyperns busstrafik. På vägen upp så stannade busschauffören lite här  och där och plockade upp folk, en gång va

Mitt i vardagen så längtar man så ofta efter något annat, efter det ovanliga och lite spännande som ska hända senare. När jag var yngre så var jag i ständig längtan efter något som skulle hända framöver; födelsedag, resa, sommar eller besök. Mitt liv var fyllt av nedräkningar. Väntan. Jag har forfarande en förmåga att verkligen se fram emot saker och längta efter det som ska hända sedan. Just nu innebär det förväntan över en resa till Turkiet och besök från Sverige i maj. Men skillnaden nu är att jag inte är i en ständig väntan; livet här och nu är bra nog. Efter att varit sjuk i flera veckor och inte fått ha några rutiner alls så togs mitt liv över av flytt och två lediga tisdagar. Rutinerna lyste med  sin frånvaro. Vardagen var där och stressade men den hade ingen ordning till sig. Vad som var arbetsdagar och vad som var helg flöt ihop lite. Stressen kröp sig på. Men så kommer så den här veckan som är en "vanlig vecka". Dagarna följer vanliga rutiner. Kontorsjobb, möten