Dreams in Reality

Nu har det äntligen hänt! Den första flyttlådan är packad. Det var visserligen den enda flyttlåda jag hade att packa i för närvarande men nu är den i alla fall packad. Flyttandet har officiellt börjat. Vilket är tur med tanke på att flyttlasset från Locus går om två veckor. Igår var jag sjuk så det blev inte så mycket gjort varken flyttande eller med skola. Eftersom jag fortfarande inte är helt i form så blir det nog att läsa i min ena bok för comdev och möjligen börja skriva lite på mitt arbete idag.

Som jag nämnt förut så tycker jag det är otroligt svårt att läsa arabiska och jag tycker att jag inte kommer någonstans. Men idag hände de plötsligt; Jag kollade på ett arabiskt ord och kände igen två bokstäver! Jag visste vad de hette och ungefär hur de lät. två av 28 är kanske inte så mycket, men små steg kan leda långt! Och känslan av att faktiskt känna igen något, ja den var värd mycket! :) Annars regnar det här i Stockholm och jag läser om trans-nationalism kopplat till Cypern konflikten. Jag skypade med Cornelia och Johan tidigare, och Johan gav mig lite inspiration till min case study. Känns bra att ha något konkret att jobba med inför min uppgift som ska in om en och en halv vecka. I morgon är det tre veckor kvar tills det bär av mot Cypern! Galet! Om ni följer den här adressen bör ni kunna läsa en krönika 'Kvinnorna vid vägkanten' av min kontakt på Cypern: http://www.efk.se/om-efk/efk-i-tryck/tidningen-direkt/direkt-september-2012.html

Nu har det blivit bestämt att jag och Linalie ska bo på Ibras gästhem under de första dagarna på Cypern. Där bor också en tjej som jag kanske kan dela lägenhet med. Tror det blir bra att börja med att bo där och sedan leta efter något mer permanent. På så sätt får jag själv vara med och bestämma var jag ska bo. Annars händer det inte så mycket spännande. Jag försöker kämpa på med att lära mig arabiska alfabetet, vilket bitvis (läs för det mesta) gör mig otroligt frustrerad. Samtidigt försöker jag läsa på om globalisering, nationalism och transnationalism. Har rensat ut i garderoben idag och laddar upp för att börja packa. Igår var jag med på söndagskolan på kåren vilket var väldigt kul. Ikväll ska jag nog vara på Locus. Vardagsliv helt enkelt.

Efter tre veckor av väldigt trevlig besök hos familj och släkt så sitter jag på tåget mot ett ändå efterlängtat Stockholm. Utanför fönstret så så ligger ett vackert Sverige i skymningsljus. När jag sitter så här och känner glädje över att vara på hemväg så blir jag allt lite vemodig. Vemodig över att jag ska lämna min lilla underbara lägenhet, vemodig över att lämna Sverige och alla människor det innebär. Men samtidigt så sitter jag och funderar med glädje över hur det ska bli att göra något annat, att utmana mig själv och möta nya människor. Finns kanske alltid två sidor av allt... Nu ska jag återgå till musiken och mitt stilla funderande. Vi ses!

Sitter hemma hos mamma och pappa, på tv:n är det Go kväll och det handlar om en kvinna i pensionsåldern som uppfyller sin dröm om att spela ett instrument. Det är inte lätt, men hon är envis över att få uppfylla sin dröm. Det är något härligt med det. Jag vill vara envis med min dröm, även om jag blir löjlig eller det är svårt på vägen. Kan känna att den uppmuntran behövs nu när jag börjat min arabiska kurs. Arabiskan är väldigt svårt, det är som rena grekiskan, nej arabiska var det ju. Ja förvirringen känns ganska total men det ska nog reda ut sig med hjälp av envishet och disciplin. Imorgon bär det av mot Skåne för Örecom Festivalen, fyra dagars konferens för mitt magisterprogram. Det blir spännande!

"Jag funnit kärlek större än livet själv Jag funnit hopp som styrker och bär genom allt Jag var förlorad med lever nu i Dig" Den här sången går runt i mitt huvud idag och det känns som en bra utgångspunkt för en ny vecka. Den här veckan är jag i Linköping och fortsätter hjälpa mamma att packa upp saker efter flytten. Men i slutet av vecka åker jag till Skåne för första träffen med Comdev (mitt mastersprogram), vilket ska bli väldigt spännande. Den här veckan hoppas jag även på att kanske få veta lite mer om möjligheter för mig att hitta boende på Cypern, men vi får väl se. Livet känns spännande just nu :)

Jag sitter på tåget på väg genom ett grått Sverige med slutdestination Linköping för att hjälpa föräldrarna att flytta. När jag sitter här är jag samtidigt på resa genom den fantastiska boken jag just nu läser: "Kränkt som barn, sårad för livet!?". Det är en förberedelse inför att jag ska åka till Cypern och volontärarbeta från mitten av oktober till nästa sommar. Så här på bloggen ska jag försöka låta er följa mina förberedelser innan jag åker och mitt liv på Cypern :)