Nära fast långt borta (igen)

Gång på gång så återkommer jag som utlandssvensk till det under som utvecklad teknik och färdmöjligheter är. Tänk vad mycket lättare det är att bo långt ifrån människor man älskar och bryr sig om när man kan skypa, facetima, prata på viber och dela livet på instagram! Jag minns när min bror och svägerska bodde i Montana för sådär 13 år sedan, då kändes de väldigt avlägsna. Självklart fanns det sätt att hålla kontakt på men inte alls på samma sätt som idag.

Idag så ringde min telefon (facetime) kl 14.15 och två pojkar i Kina ville ha en godnatt saga (även om lilla L inte riktigt ville och höll för öronen). Att få möjlighet att berätta saga på avstånd det är mysigt när man nu inte kan få göra det nära.

Min telefon visar meddelande från paranteserna som reser i USA. Och jag kan få se matlistan från brorsbarnens måndagslek och fina utklädningskläder på fredagens disco. Och med jämna mellanrum så dyker det upp ett mail med en engelska uppgift som ska korrektur läsas. Jag får vara med.

Att jag sedan bor i ett land som är tillräckligt nära Sverige för att jag ska kunna åka hem nästa vecka till farmors 90-årskalas och träffa en drös människor jag gillar det är också fint.


Comments

Popular posts from this blog

With His hand in mine

back in town

Fyra år