Begin again
Mitt jobb, det är ibland rätt konstigt. Eller ja rätt ofta faktiskt.
Jag har ju förmånen att få jobba med en rad olika saker allt från att packa matkassar, till att försöka jobba med en hemsida och vidare till att samtala med människor. Jag älskar den blandningen! Men ibland så kan jag verkligen undra hur det kommer sig att jag fått rollen att göra vissa saker.
Nu när jag försöker vidareutveckla vår hemsida och försöker lära mig medan jag gör det så känner jag mig utmanad och frustrerad på samma gång.
Men det som är konstigast den här veckan och de flesta veckan är alla motstridig känslor.
Idag så kramade jag om och sa hejdå till en tjej jag träffat nästan varje vecka de senaste två åren. Hon flyttar härifrån för att börja på nytt. Jag är så glad och välsignad för hennes skull. Hoppas att det är starten på ett nytt liv! Samtidigt så fylldes mina ögon av tårar för att jag inte längre kommer få träffa henne. Skulle så gärna vilja veta mer, få lära känna bättre. Få vara med i nästa steg. Men jag vet att så fungerar det inte. Många gånger så får vi lära känna människor för en kort tid. Vi får uppskatta det vi får och göra det bästa av det. Sedan tror jag att vi får överlämna dem i Guds hand.
Så idag är jag tacksam för min vän. Tacksam att hon lärt mig nya perspektiv. Tacksam att hon släppte in oss en liten bit in på livet. Och tacksam för att det finns hopp.
Jag har ju förmånen att få jobba med en rad olika saker allt från att packa matkassar, till att försöka jobba med en hemsida och vidare till att samtala med människor. Jag älskar den blandningen! Men ibland så kan jag verkligen undra hur det kommer sig att jag fått rollen att göra vissa saker.
Nu när jag försöker vidareutveckla vår hemsida och försöker lära mig medan jag gör det så känner jag mig utmanad och frustrerad på samma gång.
Men det som är konstigast den här veckan och de flesta veckan är alla motstridig känslor.
Idag så kramade jag om och sa hejdå till en tjej jag träffat nästan varje vecka de senaste två åren. Hon flyttar härifrån för att börja på nytt. Jag är så glad och välsignad för hennes skull. Hoppas att det är starten på ett nytt liv! Samtidigt så fylldes mina ögon av tårar för att jag inte längre kommer få träffa henne. Skulle så gärna vilja veta mer, få lära känna bättre. Få vara med i nästa steg. Men jag vet att så fungerar det inte. Många gånger så får vi lära känna människor för en kort tid. Vi får uppskatta det vi får och göra det bästa av det. Sedan tror jag att vi får överlämna dem i Guds hand.
Så idag är jag tacksam för min vän. Tacksam att hon lärt mig nya perspektiv. Tacksam att hon släppte in oss en liten bit in på livet. Och tacksam för att det finns hopp.
Comments