De lilla och det stora
"Enjoy the little things, for one day you may look back and realize they were the big things" - Robert Brault
Efter att ha varit sjuk mer än en månad så känner jag mig äntligen bättre! Livet har återvänt till mig och jag känner mig tacksam. Det är sant som det är sagt: "När man är frisk så önskar man sig mycket, men när man är sjuk så önskar man bara en sak: att vara frisk".
Det är också så att medan man är sjuk så glömmer man bort hur det är att vara frisk, man börjar tro att livet alltid ska vara så här. I torsdag vaknade jag och hade inte ont. Då insåg jag att den senaste veckan hade jag varit i konstant smärta, först när smärtan försvann så insåg jag hur mycket den påverkat mig. Det är en underbar känsla när livet äntligen återvänder och man har ork att börja bry sig om det man annars tycker är jätteviktigt. Men efter min månad av sjukskrivning så känner jag mig mest tacksam för de små sakerna, de som egentligen är de stora! Alla de underbara människor som gjort det uthärdligt att vara sjuk. God mat. Att kunna gå och handla själv. Att orka städa lägenheten med musiken spelande högt i högtalarna. Solen som skiner. Regnet som kom och försvann.
Idag så var jag på picknick med några vänner. Medan jag satt i solen och såg på, så sparkade de en fotboll mellan sig. Bredvid så hade fyra barn parkerat sina cyklar och gömda bakom cyklarna så tittade de på medan bollen sparkades fram och tillbaka. Så kom bollen plötsligt på avvägar och hamnade bredvid barnen. En liten tjej vågade sig fram för att skjuta tillbaka den. Mina vänner bjöd då in barnen att vara med. Tveksamma så kom de fram och började spela. I minst en halvtimme så spelade de sedan någon konstig version av fotboll och barnen skrattade gott åt mina vänners försök att spela. Jag såg på och kände mig tacksam att jag har vänner som tar sig tid och har tålamod att låta några barn de inte känner skratta åt dem. När vi gick så visste vi alla barnens namn och de hade alla fått high fives för välspelad match. Det är de små sakerna som definierar vilka vi är som personer.
Det här blev visst rätt så långt, men jag vill utrycka min tacksamhet för de små och stora sakerna i livet. Just nu är kanske det största i mitt att jag flyttar till en större lägenhet om två veckor. Med två gästrum, så välkomna att hälsa på!
Efter att ha varit sjuk mer än en månad så känner jag mig äntligen bättre! Livet har återvänt till mig och jag känner mig tacksam. Det är sant som det är sagt: "När man är frisk så önskar man sig mycket, men när man är sjuk så önskar man bara en sak: att vara frisk".
Det är också så att medan man är sjuk så glömmer man bort hur det är att vara frisk, man börjar tro att livet alltid ska vara så här. I torsdag vaknade jag och hade inte ont. Då insåg jag att den senaste veckan hade jag varit i konstant smärta, först när smärtan försvann så insåg jag hur mycket den påverkat mig. Det är en underbar känsla när livet äntligen återvänder och man har ork att börja bry sig om det man annars tycker är jätteviktigt. Men efter min månad av sjukskrivning så känner jag mig mest tacksam för de små sakerna, de som egentligen är de stora! Alla de underbara människor som gjort det uthärdligt att vara sjuk. God mat. Att kunna gå och handla själv. Att orka städa lägenheten med musiken spelande högt i högtalarna. Solen som skiner. Regnet som kom och försvann.
Idag så var jag på picknick med några vänner. Medan jag satt i solen och såg på, så sparkade de en fotboll mellan sig. Bredvid så hade fyra barn parkerat sina cyklar och gömda bakom cyklarna så tittade de på medan bollen sparkades fram och tillbaka. Så kom bollen plötsligt på avvägar och hamnade bredvid barnen. En liten tjej vågade sig fram för att skjuta tillbaka den. Mina vänner bjöd då in barnen att vara med. Tveksamma så kom de fram och började spela. I minst en halvtimme så spelade de sedan någon konstig version av fotboll och barnen skrattade gott åt mina vänners försök att spela. Jag såg på och kände mig tacksam att jag har vänner som tar sig tid och har tålamod att låta några barn de inte känner skratta åt dem. När vi gick så visste vi alla barnens namn och de hade alla fått high fives för välspelad match. Det är de små sakerna som definierar vilka vi är som personer.
Det här blev visst rätt så långt, men jag vill utrycka min tacksamhet för de små och stora sakerna i livet. Just nu är kanske det största i mitt att jag flyttar till en större lägenhet om två veckor. Med två gästrum, så välkomna att hälsa på!
Comments