Min vän M

När man flyttar så blir det så lätt att man tappar kontakten med människor man varit nära. Det kan kännas tråkigt. Och det finns människor jag saknar att ha i mitt liv. Som jag  önskar jag var närmare nu.

Därför uppskattar jag än mer de jag lyckats hålla kontakten med. En sådan person är min vän M. Vi blev vänner i korridoren på väg till en lektion i gymnasiet. Vi diskuterade och testade åsikter på varandra. Hon utklassade oss alla i badminton och blev lycklig av innebandy (inget av det förstod jag mig på :) ). Men jag uppskattade alltid att hon var pålitlig och hon var snäll. Kände mig glad att ha henne som vän.

Så flyttade jag till USA ett år och pluggade. M flyttade inom Sverige och träffade sin pojkvän, som sen kom att bli hennes man. Våra liv tog oss åt olika håll.

 Men till min stora glädje flyttade M till samma stad som mina föräldrar flyttade till och plötsligt var det lättare att ses igen. 

Den här veckan har jag fått glädjen att få låna M från hennes man och gulliga son. 

Jag har fått dela mitt Cypernliv med henne. Vi har suttit på en strand och pratat om livet. Under solen så delade vi våra drömmar. På väg genom staden så pratade vi om gemensamma vänner.

Över en varmchocklad pratade vi om livet igen. Det har varit lite som att få en ny vän i en gammal vän. 

M imponerar mig. Hon drömmer på ett härligt sätt och är i mycket så positiv till det som kommer. Och hon är får mig att känna så med. 

Så det här inlägget är till M och till gamla  och nya vänner, allt i ett!